Dagbok av farfar Anders Erik Andersson

Dagbok/kassabok med främst inkomster samt diverse händelser och vädret för åren 1907 till 1912

En mycket intressant inblick i min farfar Anders Erik Anderssons liv då han var 45 till 50 år gammal. Med olika dramatiska händelser som sonen Valfrid, hustrun Augustas och svågern Johans död. Man kan även tolka ut hur han levde sitt vardagsliv med olika typer av arbeten på gårdarna i närheten och vad detta gav för inkomster. Ibland var ställen som han arbetade på långa avstånd från där han bodde så han hade förutom tunga arbeten även långa vägar att gå. I december 1907 var han under en tid på arbete vid ”Bärsjö Grufva”. De flesta dagarna var hon dock på arbete hos ”Lasses” som är gården intill där han bodde och i dag kallas för ”Karlpers”. Platser, människor och händelser i hans närhet är antecknade, många dagar har vädret också kommenterats. Hans 50-årsdag den 1 Juli 1912 är utan notering. Grannen i byn ”Matspers” kallas på många ställen för ”Marspers eller på vissa ställen för Marsspers”. Stavningen blev ofta efter hur orden med dialekt uttalades. Blandningen av enkel-V och dubbel-W ser jag inte någon regel i även användande av versaler (stor bokstav) kan ibland verka ologiskt. Alla dessa oregelbundna stavningar framkommer inte helt i denna renskrift. Flera datum är överhoppade vilket troligen är söndagar och dagar utan arbete. Anders Erik skulle ha varit flitig kyrkobesökare samt har jag hört att han var duktig att bygga gärdsgårdar (inhägnader). Enligt min far så var det aldrig fattigt och de behövde aldrig svälta, ibland var det dock ont om mat men potatis fanns det alltid. På vintern brukade de också ha en tunna salt sill. De mosade då ibland potatis med sillspadet till middag enligt vad han berättade för mig (kanske något överdrivet).

Jag vet också att Anders Erik ”gick och Nasade”. Då gick han runt i socknen och sålde småsaker som vykort, skosnören, rakknivar m.m. Av detta kan man inte se så mycket av i denna bok förutom lite som var skrivet i sluter av originalboken om man vänder på den. Där finns även en sida för utgifter. Dessa sidor i slutet av boken är bara för januari och februari år 1909.

Originalboken är på 60 handskrivna sidor i formatet 13 x 22 cm, så gott som alla sidor är fullskrivna. Samtliga sidor är avskrivna / renskrivna samt medtagna här och går att läsa genom att klicka på länkarna nedan med årtalen på.

En skannad sida från boken.

"Konstiga" ord i texten:

Stafrum
Detta mått var aldrig i lag fastställd och det var stora lokala variationer. Här följer dock tre olika uppgifter som inte överensstämmer med varandra. Vad som var aktuellt för Anders Erik vet jag inte. Han kunde dock hugga en Stafrum om dagen vilket gav en inkomst på två kronor.

  1. De är ett mått för ved. Det är en hög med ved vars sidor är 3x3x3 alnar stor vilket motsvarar en volym på 5,6 kubikmeter. Detta är en rätt omfattande vedhög om man tänker sig ved som har en meter långa bitar och då travar den med en höjd av en meter så blir den drygt fem och en halv meter lång.
    Aln = 2 fot = 0,5938 m
    Famn (vedmått) = 6x6x3 fot = 2.83 kubikmeter
    Fot = 0,2969 meter
    1 stafrum kolved 6 fot x 6 fot x 9 fot = 8,7 kubikmeter
    1 lass kolved 2 fot x 2 fot x 9 fot = 1,0 kubikmeter
     
  2. enl. Nordisk familjebok. Uggleupplagan. Band 31. Ural - Vertex (år 1921)
    Vedmått, rymdmått vid försäljning af ved. Af gammalt har man särskilt tre hufvudformer: skogsfamnen om 108 kbf. [kubikfot?], brofamnen l. Stockholmsfamnen om 144 kbf. och kubikfamnen l. stafrum om 216 kbf. Alla tre måtten förekomma, men dessutom har man erhållit en massa olika famnmått. En speciell form af vedmått är den i Falutrakten vanliga kasen om 6 kbf. (6x4x2½' à 3'). På senare tiden har kubikmetern mer och mer kommit i bruk, och stora ansträngningar ha gjorts för att erhålla denna som allmänt vedertaget mått.
     
  3. enl. Nordisk familjebok. Uggleupplagan. Band 4. Duplikator - Folkvandringen (år 1881)
    Famn. 1. Längdmått == 6 f.[fot?] = 1,7814 m. - 2. Såsom vedmått begagnas i Stockholm, Göteborg m. fl. städer storfamn eller Stockholms brofamn, som skall innehålla, efter yttermått, 8x6x3 f.[fot?] för barrträdsved och 8x6x2,5 f. för löfträdsved. Ett mått ved = 1/3 storfamn. I landsorten nyttjas skogsfamn, innehållande 6x6x3 f. I Skåne och Halland säljes bokved efter kubikfamn, som innehåller 6x6x6 f. efter yttermått.

Halvor
Kan ev. vara en halv "Stafrum" om man ser till hur mycket det gav i inkomst som var en krona för en "halva".

Hoppar
Anders Erik högg c:a 10 till 15 stycken hoppar om dagen dessa gav 12 öre styck i inkomst år 1909. Hoppar kan vara ett mått för ved till kolmilorna. Till en normalstor mila på c:a 140 kubikmeter gick det åt c:a 500 hoppar.