Husförhörsbok

med historiens vingslag och en hälsning från släkten
 

 

Jag har skannat, digitaliserat och bearbetat en kopia som jag fått av en kyrkbok. Den är från Bår, Nesselbo rote i Möklinta på 1860-talet och direkt från Husförhörsboken AI:14 som prästen skrivit. Andra intressanta och användbara kyrkböcker är Dopboken, Vigselboken och Dödboken. Vad de innehåller hörs ju på namnen. Beroende på prästerna som fanns i församlingen under den aktuella tiden så kan man nu läsa mycket intressanta texter om släkten från den gamla tiden. Det är dessa böcker som först är mest aktuella att forska i. Därefter kan man gå vidare med bouppteckningar, domböcker och krigsarkiven om de soldater som man för det mesta också har i släkten.

  • Översta namnet är min farfars farfar Jan Andersson, Torpare född 1806 i Leckenbo och gift 1830 med
  • Maria (här kallad Maja) Larsdotter f.1809. Hon var dotter i gården Karl-Pers i Bår. Efter giftermålet blev de sedan boende i Bår. I ett arrendetorp under Marias brors gård där hon föddes. De fick då betala arrende genom "dagsverken" (arbeta gratis ett visst antal dagar under året) på gården. Detta torp köpte sedan min farfar ut år 1914 med 200:-. Genom att med 50:- per år plus ränta betala för det. Under står deras barn antecknade. Sammanlagt fick de sex barn varav här endast tre är med (de andra tre är redan döda). Endast min farfars far Anders levde till vuxen ålder och fick barn.
  • Sonen Anders f.1832 min farfars far. Vid hans gifte 1864 skrevs hans familj in på samma sidan längre ned.
  • Dotter Carolina f.1844 flyttade från granngården och hem igen 1864 (20 år gammal) där hon varit piga. Kanske för att hon var sjuk. Hon dog 1866 (nästan 22 år) av slag (hjärnblödning, hjärtslag).
  • Dotter Johana Stina f.1848 och död 1862 (nästan 14 år) också död av slag.
  • ---
  • Gifte sonen Anders Jansson f1832. Gift 1864, fram till 1867 boende med familjen i granngården Mats-Pers i Bår. Helt säker på att han är far till alla Stina Gretas barn är jag inte men han eller en syster är med som "faddrar" till en del barn och vid giftermålet åtar han sig också faderskapet genom att gifta sig. Det var förbjudet att föda utomäktenskapliga barn men under 1800-talet sågs det inte så allvarligt. Detta kan vara något att forska vidare på men jag vet inte om det är möjligt eller hur jag bör göra.
  • Hustrun Stina Greta Persdotter f.1825. Före giftermålet hade hon fött fyra stycken "oäkta" barn som vid giftermålet blir kallade "äkta", varav även min farfar Anders Erik. Sammanlagt får de sex barn och alla förutom Anders Erik dör före ett års ålder.
  • Sonen Anders Eric f.1862, min farfar. Nu vid flytten år 1867 den enda överlevande av alla sex barnen. Även han gifte sig (1901) med en kvinna som redan hade två utomäktenskapliga barn (med olika fäder) dock inte min far som föddes 1902 men det är en annan historia.